My own review on Baten Kaitos [Swedish]

FÖRORD
Denna recension har jag skrivit själv och även publicerat på Gamereactor.se. Den är inte helt täckande, men den duger.



"Den tid då hav och land var förenade är sedan länge glömd och historien har blivit myt."*[1]

Baten Kaitos är ett spel som, trots sin fantastiska historia, spelbarhet, grafik, atmosfär och känsla, inte fått mer uppmärksamhet på marknaden än en kotte i skogen. Detta beror på två saker, och jag har tänkt få det ur vägen först, så att jag kan koncentrera mig på spelet sedan.

1. Det släpptes samma vecka som storspelet Metroid Prime 2, vilket förstås fick folks tankar att flyta iväg åt annat håll.
2. När folk hör att man i spelet strider med hälp av kort blir de genast avtända och släpper spelet ur tankarna innan de hunnit säga "chokladpudding".

Dessa två anledningar är helt onödiga argument att ej prova på detta spel, vilket ni förhoppningsvis kommer märka senare i recensionen.

STORY 10/10
Du är en skyddsande. En dag, i en kolmörk, mystisk skog, hittar du en ung man, vid namn Kalas. Han viker sig i stor sorg och ber dig om hjälp. Du bestämmer dig raskt för att binda dig till hans kropp, sen är allt svart.. Detta är inledningen till ett episkt äventyr utan dess like. Till en början går det lugnt och försiktigt, så att du kan sätta dig in i spelet och hur det fungerar. Sedan, innan du vet ordet av, är du inblandad i en härva mellan ett antal stora nationer och ett imperium. Av någon anledning har det blivit rubbningar i freden. Du och din vän beger sig tillsammans med några andra ut för att söka hjälp, långt bortom horisontens rand, i okända världar, fulla av magi.
Storyn är även fylld av plottwistar, som kryddar och ger en massa spänning åt en redan så underbar historia.

SPELBARHET 9/10
Det är i spelbarheten det brister för de flesta så fort de får höra om Baten Kaitos(innan de provat på det).
Striderna är kortbaserade, och Ja, det är de, men detta är långt ifrån något Yu-gi-oh eller Duel masters. Korten är inte bara spelkort. De är lagringsenheter för funktionen till föremål. T.ex. om du har ett svärd och lagrar magna essensen på ett "magnus"-kort, används det sedan i strid, med en prima animation. varje använt kort visas upp som en animering, där spelaren utför en attack, som att slå med ett svärd eller flyga upp och utföra någoon sorts vattenattack. Man kan lika gott titta på korten i strid, och se dem som attackknappar för ens olika attacker, om man nu så mycket avskyr tanken på kort.

Stridsystemet går ut på detta viset, att spelaren har ett antal kort han kan välja på sin hand (beroende på dennes klassnivå). För att göra skada, försvara, hela, eller något annat, väljer man helt enkelt det kort som passar syftet. Men det finns en hake.
Korten är uppdelade i 6 element: Vatten, eld, mörker, ljus, vind, tid och ett sjunde som bara är "normal".
Strider man mot en fiende som är eldbaserad gör man klokast i att anfalla honom med vattenbaserade attacker. Dessa gör att skadan man orsakar får en anmärkningsbar skadebonus, vilket förstås är bra. Gör man det motsatta blir resultatet även det motsatta.
Om man sedan får för sig att använda kort av motsatta element (t.ex. eld och vatten) på samma gång, gör man fel. Då kommer nämligen det kortet med minst skada att subtraheras från kortet med mest skada, och den utgående skadan är förmodligen mindre än ett av korten ensamt, DVS, de tar ut varann. (ex. 20 vatten + 15 eld = 5 vattenskada)

Detta kan man säga är grunderna i stridssystemet. Med detta sagt har vi bara skrapat på ytan. Det finns så mycket att ta del av och fördjupa sig i att det räcker och blir över (på ett positivt sätt). Vill man å andra sidan vara enkel, kan man hålla sig till grunderna, men jag skulle ändå inte rekomendera det till spelare som är för "casual".

Förutom striderna går det utmärkt att springa omkring i världen. Den är stor, full av hemligheter och lätt att ta sig runt i.

GRAFIK 10/10
Det första man förmodligen lägger märke till, första gången man spelar Baten Kaitos, (förutom rösterna) är hur otroligt bra utveklarna har förverkligat en värld genom teckningar och subtila små animationer. Om detta låter avtaggande, så skit i vad jag sa just och spela spelet själv. Du kommer att fatta vad jag menar.
Sättet välden är visualiserad på gör att allt känns otroligt levande och atmosfäriskt. Man kan nog med ickesvart tunga säga att detta,(för det allra, allra mesta) är det snyggaste spelet till Gamecube.
Grafiken, i kombination till musiken, (som ni snart läser om) gör att detta blir det mest atmosfäriska och vackra spelet jag någonsin spelat.

LJUD 9/10
Att säga att rösterna till detta spelet är fantastiska vore att ljuga, lika mycket som det vore att säga att musiken inte är underbar.

Rösterna i Baten Kaitos är en skymf för hela spelet. Spelet, eller utveklarna, måste få en eloge för att ha givit röster åt karaktärerna genom hela spelet, (dock inte åt folk på gatan, etc. Men på sekvenserna och sånt) men själva röstskådespeleriet är inte det bästa. Jag klagar inte, men jag tycker ändå att rösterna håller en konstigt låg nivå, i förhållande till kvaliteten på resten av spelet. Ett andra fel med rösterna är att de låter som om de kommer genom ett rör. Många klagar på detta. Men jag har letat runt på forum och läst, (och provat själv) att om man bara helt enkelt ställer in ljudintällningen på surroundljud istället för monofoniskt eller stereofoniskt ljud, så försvinner problemet med rör-rösterna helt och hållet och de låter som sammet, så inget minus för det inte.

Nu till musiken. Det är få spel där musiken är så atmosfärisk. Så vacker där den skall vara vacker, så skrämmande och läskig, när den skall, och helt förtrollande, rakt igenom, som i Baten Kaitos. Musiken står ut och får en verkligen att känna att man är där, och tänka hur vackert spelet är. För att inte säga att det finns ett läge i menyn, där man kan lyssna på all musik man dittills hört i spelet, bara för att njuta av de väljludande toner spelet har att erbjuda. Där kommer ni garanterat spendera en del tid. Superbt!

HÅLLBARHET 9/10
Förutom att säga att Baten Kaitos är ett långt spel, upp emot 80 timmar, men förmodligen kring 60, så kan jag konstatera att det lockar att spela om spelet om igen senare, bara för att få uppleva allt igen. Vid spelets slut har man dessutom förmodligen glömt en del av historien och kan vilja fräsha upp minnet.
Under spelets gång får man även göra ett antal val. Det är intressant att se hur de påverkar.

HELHET 10/10
Det är med svagt darrande röst, av stolthet, jag säger att Baten Kaitos är det absolut bästa rollspelet till spelkuben och att det, oavsett om du är ett rollspelsfan eller ej, borde dra in dig, bara du sätter dig med det en kvart eller så. Strunta i allt du hört om tråkiga kortupplägg. Prova istället! Du kommer märka att du har många dagar, om inte veckor, framför dig i detta svindlande stora och vackra rollspelsepos.



*[1] Ur Gamereactors recenstion av Baten Kaitos: Eternal Wings and the Lost Ocean

okay I admit it Baten Kaitos is the best game ever! (Plz just don't make me read this I'll do anything)

I don't beleave you!
And you WILL read it!